Nyhetsbild

Ekonomisk oro kvarstår i bostadsrättsföreningar – trots stabilare ränteläge

Oron för den egna föreningens ekonomi ökar för femte året i rad, visar Sveriges Bostadsrättsrapport 2026. En tredjedel av bostadsrättsägarna uppger att de är oroliga – främst för fortsatt höjda avgifter. Samtidigt svarar åtta av tio att deras förening redan höjt avgiften under det senaste året.


Sveriges Bostadsrättsrapport 2026 bygger på en undersökning genomförd av Ipsos, med svar från 2 100 bostadsrättsägare över hela landet. Rapporten är den nionde i ordningen och visar att den ekonomiska oron har bitit sig fast i många av landets föreningar. Bland de som uppger att de är oroliga är avgiftshöjningar det största orosmolnet, något som närmare hälften av de svarande anger. Därefter följer oro för räntehöjningar, oförutsedda kostnader och bristande kompetens i styrelsen.


Ekande oro


I rapporten svarar också 85 procent av bostadsrättsägarna att deras förening har höjt avgiften under det senaste året. Majoriteten av dessa, 68 procent, uppger att höjningen har varit mellan 1-10 procent. Mer än var tredje svarande, 35 procent, anser samtidigt att avgiften i dagsläget är för hög.
– När oron biter sig fast, trots ett något lugnare ränteläge, är det tydligt att många föreningar fortfarande känner av effekterna från senaste årens ekonomiska turbulens. Att avgiftshöjningar är den dominerande oron visar hur föreningens beslut direkt påverkar hushållen. I många fall har höjningarna varit nödvändiga för att möta ökade ränte- och driftkostnader, men de behöver vara förankrade i en realistisk budget och en uppdaterad underhållsplan. Det är först när avgiftsnivån speglar föreningens faktiska behov som ekonomin blir långsiktigt hållbar, säger Jenny Söderberg, ekonomisk expert på SBC.


Svårare för styrelser


När det kommer till styrelsearbetet svarar nästan tre av tio styrelsemedlemmar, 29 procent, att beslut som påverkar avgiftsnivån tillhör det svåraste i uppdraget. Tre av fyra uppger att de är villiga att betala för externt stöd för att avlasta styrelsen. 34 procent anger dessutom tidsbrist som det största hindret för att rekrytera nya medlemmar.


  Tomt mötersum.
Många bostadsrättsföreningsstyrelser rapporterar att deras arbete har blivit allt mer invecklat.


– Vi ser att många av våra kunder upplever styrelseuppdraget som mer komplext i dag än för bara några år sedan. Det handlar inte längre enbart om löpande förvaltning, utan om att fatta strategiska beslut som påverkar både fastighetens värde och medlemmarnas privatekonomi. När uppdraget tar mer tid och ansvar blir det också svårare att rekrytera nya medlemmar. Att så många är öppna för extern kompetens visar att styrelserna anpassar sig till en ny verklighet, där besluten kräver bättre underlag och mer specialiserad kunskap, säger Emil Lundström, vd på SBC.




Mikael Barani

2026-03-09 09:03