Norrlands näringsliv vänder uppåt – optimismen breder ut sig
Näringslivet i Norrland ser tecken på återhämtning. En ny konjunkturbarometer från Norrlandsfonden och Konjunkturinstitutet visar att stämningsläget stärks i alla län, med tydlig framtidstro inom tjänstesektorn. Tillverknings- och byggbranschen går trögare, men trenden pekar uppåt.
Konjunkturen är på väg uppåt för näringslivet i Norrland. Den senaste mätningen visar att stämningsläget har stärkts i samtliga län, och för hela Norrland är konfidensindikatorn nu något starkare än normalt – i nivå med riket. Särskilt de privata tjänstenäringarna sticker ut och är positivare i Norrland än i landet i stort, medan tillverkningsindustrin, handeln och byggindustrin är positivare på riksnivå.
Men trenden är tydlig: det mesta pekar på att botten är passerad och att Norrland är på väg ut ur lågkonjunkturen. Detta framgår av den konjunkturbarometer som Norrlandsfonden och Konjukturinstitutet publicerar idag.
Pressad av världsläget
Stämningsläget för tillverkningsindustrin i Norrland ligger fortfarande något under det normala. Basindustrin pressas av en svag global konjunktur och en starkare krona, vilket slår extra hårt mot företag med stora exportintäkter. Skogsindustrin har dessutom fått se sina marginaler krympa på grund av höga virkespriser. Samtidigt är det intressant att notera att tillverkningsindustrin är mest positiv i Jämtland, där det finns en större andel små och medelstora tillverkande företag.
Generellt visar konjunkturbarometern på fortsatt svaga orderstockar, särskilt på exportmarknaden, men färdigvarulagren är i nivå med det normala.
Näringslivet i Norrland präglas av framtidstro.
Grafik: Norrlandsfonden
Tjänstesektorn är den största branschen och här är läget starkt. Branschen gynnas av att hushållen har fått mer pengar över, tack vare reallöneökningar, räntesänkningar, expansiv finanspolitik, låga bränslepriser och låga elpriser i de två nordligaste el områdena. Arbetslösheten är också låg i de flesta län. Siffrorna visar att tjänsteföretagen är särskilt positiva i Norrbotten och Västerbotten, medan övriga län gör mer neutrala bedömningar.
Höjning från låga nivåer
Handeln har fått ett kraftigt lyft i försäljningsvolymer i samtliga län och förväntningarna på framtiden är mycket höga. Trots det svarar en majoritet av handlarna att försäljningssituationen är normal eller något svagare än normalt – lyftet kommer alltså från låga nivåer.
Byggsektorn i norr är tudelad. Industriellt byggande, anläggning och offentligt byggande har relativt god efterfrågan, medan bostadsbyggandet fortfarande är svagt. Orderstockarna är mycket svaga och antalet anställda har fortsatt att minska, en trend som pågått i flera år. I de sydligaste länen väntas antalet anställda vara oförändrat, medan byggföretagen i Norr- och Västerbotten är fortsatt negativa till sysselsättningsutvecklingen.
Glädjande nog tror dock en stor majoritet att läget ska förbättras på byggmarknaden på ett års sikt.
Framtidstro
Sammanfattningsvis är bedömningen att konjunkturen nu sannolikt förbättras successivt. Antalet konkurser i det norrländska näringslivet har vänt nedåt igen, även om de fortfarande ligger på en hög nivå. De norrländska hushållen kan förvänta sig kraftigt förbättrat läge framåt och risken för arbetslöshet får bedömas som liten ju längre norrut man kommer.
Orosmoln finns i form av motvind för de stora gröna industrisatsningarna men samtidigt har den underliggande tillväxten i norr varit stabil under lång tid vilket är en viktigare faktor. Sett till tillväxt i bruttoregionalprodukt i landet under 2000-talet toppar exempelvis Norrbotten med Västerbotten som tvåa och i bruttoregionalprodukt per capita har Norrbotten haft en andraplats i landet sedan 00-talet.
– Även om stämningsläget stärktes i denna mätning är det fortfarande främst förväntningarna på framtiden som drar upp, medan nuläget är relativt svagt avseende exempelvis orderstockar och lönsamhet. För ett riktigt lyft i konjunkturen för den exportberoende norrländska ekonomin skulle dock den globala tillväxten behöva stärkas och där finns för närvarande färre positiva signaler att ta fasta på, säger Petter Alapää, kreditchef Norrlandsfonden.
2025-11-10 10:10