Folkvandring till landsbygden i ny prognos
Allt fler väljer att lämna städerna för landsbygden, en trend som också har blivit tydligare under de senaste åren. Enligt en prognos från Sweco kan hela 62 kommuner som nyligen tappat befolkning istället stå inför tillväxt fram till år 2030.
I rapporten Sveriges nya geografi har Swecos samhällsanalytiker räknat på hur svenskarnas flyttmönster under pandemin kan påverka kommunernas befolkningsutveckling till år 2030. Om pandemins flyttmönster består visar prognosen att 125 000 fler beräknas bo i landsbygdskommuner, i och omkring mindre tätorter och i pendlingskommuner utanför större städer.
62 kommuner vänder till befolkningstillväxt
För 62 kommuner kan en negativ befolkningsutveckling vändas till befolkningstillväxt. I topp ligger Norberg, där befolkningen mellan 2021 till 2030 innan pandemin beräknades minska med 21 procent, men i den nya prognosen istället ser ut att få en befolkningstillväxt på 3 procent. Därefter följer flera landsbygdskommuner och mindre städer som Storuman och Älvdalen.
– Det är tydligt att Sveriges investeringar i digital infrastruktur har möjliggjort denna svängning, men nu är det viktigt att de kommuner som förväntas få en stor förändrad befolkningstillväxt ser över sina planer gällande förskolor, skolor, äldreomsorg och bostadsförsörjning. Även näringslivets etableringsplaner och regioners planer för sjukvård och kollektivtrafik kan påverkas. Det är avgörande att agera utifrån aktuella prognoser och planera för en hållbar samhällsutveckling, säger Helena Liljegren, chef samhällsanalys och strategi på Sweco.
19 av 21 större städer får en lägre befolkningstillväxt
Storstäderna och de flesta större städer förväntas visserligen fortfarande få betydande befolkningsökningar, men i många fall väntas en avsevärt lägre tillväxt jämfört med referensprognosen som utgår från svenskarnas flyttmönster innan pandemin.
– Om flyttmönstren håller i sig öppnar det upp för en mer balanserad samhällsutveckling där växtvärken hos kommuner med kraftig tillväxt mildras och kommuner som kämpar med minskande befolkning kan fokusera på utveckling istället för avveckling. På det här viset kan förändrade flyttmönster utgöra en grund för beslut kopplade till hållbar samhällsutveckling, säger Helena Liljegren, chef samhällsanalys och strategi på Sweco.
Swecos rapport Sveriges nya geografi prognostiserar befolkningsutvecklingen om pandemins flyttmönster består. Till höger Helena Liljegren, chef samhällsanalys och strategi på Sweco. Foto: Anna Thorbjörnsson
Stockholm stor förlorare
För storstäderna är bilden mer komplex. Stockholm är den kommun i hela landet vars befolkningsutveckling beräknas påverkas mest i negativ riktning. Tillväxten beräknas mer än halveras och prognosen pekar mot en dämpad tillväxt med cirka 55 000 invånare till 2030. Även Göteborg förväntas få en minskad tillväxt med cirka 4 500 invånare. Malmö, å andra sidan, placerar sig i topp tre bland kommuner som beräknas påverkas mest i positiv riktning, med en ökad tillväxt på cirka 4 300 invånare.
För pendlingskommunerna runt storstäderna pekar prognosen på att 11 000 färre kommer bo runt Göteborg och 3 000 färre runt Malmö, medan 2 000 fler kommer att bo runt Stockholm. Skillnaderna är dock stora, exempelvis väntas Sundbybergs tillväxt dämpas med 10 000 invånare medan Täby beräknas få en ökad tillväxt med nära 7 000 invånare.
Rapporten Sveriges nya geografi kartlägger tillväxt- och utvecklingstrender i Sveriges kommuner samt analyserar utvecklingen. Rapporten utkommer årligen sedan 1998. I årets upplaga jämförs prognosen med en referensprognos genomförd av Sweco 2019, innan pandemins intåg.
2022-03-02 09:03