Nyhetsbild

Nu kartläggs centrum i skredet som drabbade Stenungsund

Trafikverkets arbete med höstens omfattade skred i Stenungsund har nu nått områdets centrum. Arbetet med att finna rätt teknisk lösning för att återställa E6 beskrivs som ett pussel där man söker rätt lösningar efter markens förutsättningar.


– Det har gjorts mycket undersökande arbete i området sedan skredet gick i Stenungsund den 23 september 2023. Genom undersökningarna får vi information om markens nya egenskaper. Det är viktigt, i första steget för att säkerställa att det är säkert att arbeta i området och därefter göra det möjligt för oss att bygga upp den raserade delen av E 6. På den geotekniska sidan har det hittills främst handlat om att samla in information. Vi har gjort undersökningar, till exempel mängder med sonderingar och provtagningar på olika ställen, för att få reda på mer om jordens förutsättningar som varierar mycket mer lokalt i ett skredområde jämfört med i orörd jord, säger geotekniker Jonas Axelsson på Trafikverket.


Området kring den raserade delen av E6 är komplext med olika utmaningar i olika zoner.
– Ju mer information vi får, ju fler alternativ till hur vi ska bygga vägen kan vi sålla bort så att vi kan bestämma vilken metod vi ska använda för grundläggning, säger Jonas Axelsson.


  Skredet i Stenungsund. Foto: Vägverket
Stora steg har tagit i arbetet med att återställa E6 i Stenungsund. Foto: Trafikverket


Det är något av ett pussel att lägga för att få fram teknisk lösning för platsen.
– Vi har nu tillräckligt med information om stora delar av området för att vi ska komma vidare och kunna välja rätt teknisk lösning, säger projektchef Daniel Svensson.


Flera faktorer påverkar, exempelvis stabilitet i området, störning i jordens hållfasthet, portryck (vattentryck) i marken, tidigare och framtida sättningar, tid, kostnad och miljöpåverkan. 
– Först när alla undersökningar och prover är klara och vi har vägt olika faktorer mot varandra kan vi börja bygga, säger projektchef Daniel Svensson.


Nu har arbetet kommit så långt i skredområdet att den sista typen av provborrningar görs inne i skredgropens mitt, det område som tidigare benämndes som en no-go-zon, vilket betyder att ingen fick röra sig i området, inte heller till fots. Det som nu görs inne i skredgropens centrum är det som kallas för jord-bergsondering.
– Det innebär att vi borrar för att kontrollera det totala djupet av jordmassorna ner till det underliggande berget och att vi undersöker så att vi inte har lera djupare än vad de andra sonderingsmetoderna har visat, säger Jonas Axelsson.


För att kunna köra in tunga arbetsmaskiner i området och arbeta på ett säkert sätt har det krävts noggranna analyser, skredsäkring och planering av arbetsordning. Skredsäkringen och avflackningen av de branta slänter av jordmassor högst upp på toppen av området i öster som bildades då skredet gick har varit tekniskt svårt att uföra.
– De branta slänterna som bildades när skredet gick och bristen på berg för maskinerna att stå på har varit en utmaning, säger Jonas Axelsson.



Det råder fortfarande tillträdesförbud till skredområdet.




Mikael Barani

2024-01-15 12:57