Nyhetsbild

Gas, en okänd energitjuv i kyla- och värmesystem

Regeringen gav nyligen 198 statliga myndigheter i uppdrag att redovisa energibruk och besparingsåtgärder. Ofta förbises vattenburna gaser som försämrar energiöverföringen i kyl- och värmesystem. Enligt QTF Sweden kan rening systemen innebära besparingar på fem till sju procent.


Det finns byggnormer och regler för det mesta man kan komma på när man ska bygga, renovera eller energieffektivisera bostäder. Boverket och Energimyndigheten har under många år gjort ett digert arbete men en sak verkar man helt glömt bort – energitjuven i systemvätskan i värme- och kylsystem. Energiprestanda och energideklarationer i all ära men utan effektiv bärare av energin i systemen – systemvätskan – slösar man med energin. Det är i energiöverföringen det finns stora pengar att spara.


Redan från dag ett, när byggnadens värmesystem fylls med det kranvatten som finns tillgängligt är energitjuven inbyggd.


Kanske Energimyndigheten och Boverket kunde fundera på att inkludera systemvätskans energiöverförande egenskaper i regelverk och rekommendationer? 


  Rening av värme- och kylsystem från QTF. Foto: QTF
Rening av kyla- och värmesystem ökar deras effektivitet. Foto: QTF  


Värme och kyla transporteras av systemvätska


Systemvätska består till största delen av vatten, ofta till hundra procent, ibland med inblandning av frostskydd, till exempel 30 procent glykol. Kranvatten innehåller cirka fyra procent lösta gaser (varierar med tryck och temperatur); kväve, syre, koldioxid med mera som försämrar vätskans energibärande egenskaper. Förändringar i tryck och temperatur gör att lösta gaser frigörs till fria luftbubblor som försämrar flöde, pumpars prestanda och sätter sig som isolerande ”bubbelpäls” på värmeväxlare och försämrar energiöverföringen.


Syret skapar dessutom korrosion som ger magnetit som ytterligare försämrar flöde, sätter sig i ventiler och pumpar, ger funktionsstörningar, pumphaverier och slutligen läckage. Genomrostade rör, sönderslipade pumpar, tätningar och axlar blir resultatet.
– Genom att ta bort gaserna och rena systemvätskan från magnetit och föroreningar förbättras vätskans förmåga att transportera energi så att man oftast kan spara mer än 5 procent av energin. Mindre energibehov för samma uppvärmning eller kylning som tidigare, ger mindre koldioxidutsläpp till följd av minskad energiproduktion för att värma eller kyla systemvätskan. Det är bra för miljön, säger Elving Isaksson, QTF Sweden.


Varför använder inte fastighetsägarna energin bättre?


Om fastighetsägarna visste hur mycket gaser de har i sina värme-/kylsystem skulle de nog åtgärda dem direkt. De flesta är intresserade av att spara pengar, energi och miljön, men de har ingen aning om vilka gasnivåer som finns i systemen, många vet inte att man kan mäta dem och en del känner heller inte till att det finns gaser i vätska.



Här är ett konkret förslag som kommer att ge fem till sju procent i genomsnittlig energibesparing.


1. Första steget är att mäta systemvätskan i fastigheters värmesystem och kylsystem; totalgashalt, syrenivå etc.


2. Om systemvätskan innehåller mer än 0,5 mg syre per liter bör den avgasas och renas. Och mätas igen efter avgasning, förstås. Avgasning tar normalt 1–4 dagar beroende på systemstorlek. Därefter monteras en underhållsavgasare som bibehåller den låga gasnivån.


3. Håll systemet väl injusterat. Efter avgasning och rening är systemvätskan homogen och kompakt och en ny injustering kan ofta ytterligare förbättra energieffektivitet och komfort.


4. Energieffektiv vätska och korrekt injustering ger både bättre inomhusklimat och mindre koldioxidpåverkan på ”uteklimatet”.




Mikael Barani

2022-09-16 08:40